Öjebyn
genom tiderna
1300-talet
1320 - talet Kyrkobol med kapell- och begravningsplats
utses i Öjebyn och invigs av ärkebiskop Olof
Björnsson .- enl. nya forskningsrön.
(Kyrkobol = Kyrkans gemensamma egendom dvs. kyrkoplats,
kyrkoherdeboställe, och kyrkohemman)
1327
Riksrådet Nils Åbjörnsson Sparre får
Piteå älvdal i förläning. (= dispositions-
och beskattningsrätt)
1335
Nils Å. Sparre blir ensam ägare av sin förläning
, enligt kongl. brev
1339 De första prästerna Laurentius och
Petrus omnämns i herdabrevet.
1340
Kapell och kyrkobol flyttas upp till Gamla Kyrkbyn i Långnäs
, men
gravsättning sker I Öjebyn under 13-1400 talen.
Nuvarande klockstapelns nedersta och då enda våning
var gravkapell (likbod) enl. senaste rön.
1400
- talet
1408 Piteå församling återfår
sitt ursprungliga kyrkbol i Öjebyn. En långkyrka
av sten byggs byggs upp i slutet av 1400 - eller början
av 1500 - talet enligt nyupptäckt notering i visitationsprotokoll.
Gravkapellet blir "stiglucka" (ingång
genom bogårdsmuren) med kyrkklockorna i en påbyggd
2:a våning.
1500
- talet
1540 Katolsk gudstjänstordning används
till mitten av 1500-talet.
Ett lönehemman för socknens tjänstemän
byggs på nuvarande Gran.
1560 - 1600 Församlingens kyrkoherde Andre
Nicolai är bosatt på gården "Hampnen"
belägen vid Hamnviken ( = dagens badplats).
1600
- talet
1621 Piteå hamnstad anläggs på kyrkomalmen
i Öjebyn. Stadens hamn finns vid nuvarande Hamnvikens
badplats. Lossning och lastning av gods sker vid en brygga
på Gran .
1640 Klockstapeln får en tredje våning
med större klockor .
1666 Den stora stads - och kyrkobranden i Öjebyn
, som föranledde stadens flyttning till sin nuvarande
plats.
1695 Officersboställena Gran , Margretelund
och Gyllenbåge bildas och soldat - rotering införs.
1700 - talet
1716 Ryssarna plundrar i Öjebyn .Kyrkoherde
Daniel Solander och andra flyr söderut men hinns
upp i Kinnbäck .
1721 Ryssar bränner kyrka och prästgård.
1750 Vapenhus och benkor uppförs så
att långkyrkan kan byggas om till en korskyrka.
Kor och altare blir kvar i östra flygeln. Gråstensväggarna
putsas ( rappas) både ut- och invändigt.
(Benkor = där inlades skelettdelar som framkom vid
upprepad gravsättning inne i kyrkan och ute på
borggården).
1800-talet
1811 Korgolvet omlägges med plank. De gamla
gravhällarna staplas på bogården varifrån
dom senare skingrades utöver församlingen .
Altaret får sin nuvarande placering .
1840 Bogården (begravningsplatsen runt kyrkan)
utvidgas så att klockstapeln kommer innanför
bogårdsmuren .
1887 Gravsättning på bogården
upphör.
På
följande platser finns informationstavlor
| 1.
Kyrkan |
2.
Klocktornet |
| 3.
Sockenstugan |
4.
Solanderparken |
| 5.
Kungastenen |
6.
Marmorstenen |
| 7.
Kyrkstuga 28 |
8. Margretelund/ Hamn i Gamla staden |
| 9.
Kyrkogården |
10.
Stall |
| 11.
Häktet |
12.
Likboden |
| 13.
Prostgården |
14.
Gyllenbåge's |
| 15.
Kronboden / Avlastningskaj |
16.
Kvarnen |
| 17.
Gästgiveri |
18.
Piteå sockens första folkskola (Biblioteket) |
| 19.
Hesselgård |
20.
Björklunda, kyrkoherdeboställe |
| 21.
Kullen |
22.
Storstrand |
| 23.
Avrättningsplats, Båtskatakajen |
24.
Grans Naturbruksskola Översteboställe, Gamla
gran |
| 25.
Framnäs |
26.
Hamnviken |
| 27.
Nygården = Försöksgården, SLU
|
28.
Villa Hede |
| 29.
Linnés källa |
30.
Karlberg |
| 31.
Contortatall |
32.
Hällbergssund |
